Förebilder
|
|
Ulla
Billquist (1907-46) – Gjorde sitt
egentliga genombrott i Cirkusrevyn 1929. Hon hann göra cirka 360 grammofoninsjungningar.
Flera av dessa blev oerhört populära hos en bred publik, t.ex "Min soldat"
(den svenska beredskapsschlagern nr 1), "Räkna de lyckliga stunderna
blott", "Godnattvalsen". Hennes röst var innerlig, ren och hade en varm
timbre. |
Under beredskapsåren
reste hon runt som fältartist och besökte många av de av
henne besjungna soldaterna i skogar och på skär ("någonstans
i Sverige"). Under dessa turnéer blev det ofta frågan
om att uppträda under primitiva förhållanden, långt
från de flotta estraderna. Det lär dock ha varit så, att
i denna enkla miljö där tacksamheten från de inkallade strömmade
mot henne, trivdes Ulla Billquist bäst. |
|
|
Alice
Babs (f. 1924) – Fick sin första stora
skivsuccé med "Susie" 1939. Året därpå filmdebuterade hon med "Swing
it magistern" och "Babs-febern" bröt ut i Sverige. Alla smittades dock
inte av febern. Dåvarande STIM-chefen Eric Westberg ondgjorde sig och tyckte
att "Swingsångerskor böra ha smisk på stjärten och sättas i skolbänken". |
|
|
Zarah
Leander (1907-81) – Operett- och revysångerska
med en mörk och eldig röst. Debuterde 1929 hos Ernst Rolf och var 1930-32
engagerad på Vasa- och Gösta Ekmanteatern, där hon mot Ekman sjöng Glada
änkan, därefter hos Karl Gerhard. Under 1930-talet och början var hon en
av Tysklands ledande filmstjärnor. Efter kriget och till sin död sjöng hon
med stor framgång i operetter och framträdde som estradartist i Österrike,
Tyskland och Sverige. ("Ich weiss, es wird einmal ein Wunder gescheh’n") |
|
|
Vera
Lynn (f. 1917) – Var refrängsångerska
under 1930-talet och blev en stor favorit under andra världskriget, speciellt
hos de engelska soldaterna, vilka gav henne smeknamnet "The Forces’ Sweetheart".
Hon gjorde omfattande turnéer, ofta med sånger avsedda att stärka den brittiska
försvarsmoralen ("When the lights go on again") |
|
|
Edith
Piaf (1915-63) – Fransk sångerska
som har kallats "visans tragedienne". Piafs föräldrar var utfattiga gatuartister.
Hon upptäcktes i mitten av 1930-talet och lanserades 1939 i ABC-revyn i
Paris. Hennes bana kantades av personliga katastrofer som endast i någon
mån kunde balanseras av de exempellösa framgångarna på konsertestraderna.
Sällan har världsscenen ägt en vissångerska med sådan dramatisk nerv och
sådant raffinerat artisteri. Bland de allra största lanseringarna märks
"Milord" och "Non, je ne regrette rien". |
|
|
|